I höstas skickade SRQ in data till Socialstyrelsen för att för första gången beräkna täckningsgrad för spondylartriter (SpA) och psoriasisartrit (PsA). Den första versionen har nu levererats.

SpA och PsA har god nationell täckning

Vi ser att SpA har en nationell täckningsgrad på 82,1% och undergruppen PsA har täckningsgraden beräknats till 80,5%. Det är bra resultat och motsvarar eller överstiger de som förväntades. I analysen har täckningsgraden inte förändrats påtagligt under de senaste åren, även om det finns en långsamt stigande trend (Bild 1).

Följer generellt täckningsgraden för RA

Vad gäller täckningsgraden för SpA och PsA i regionerna så följer den generellt täckningsgraden för reumatoid artrit (RA), med vissa undantag. I Regionerna Östergötland, Västerbotten, Jämtland, Kalmar, Norrbotten, Jönköping och Uppsala, som alla ligger under genomsnittet i täckningsgrad för SpA, är täckningsgraden för SpA mer än 10 procentenheter lägre än för RA (Bild 2).

Utmaningar med beräkning av täckningsgrad

Att ta fram täckningsgraden i SRQ för andra diagnoser än RA har länge varit ett önskemål, men är en uppgift med utmaningar (Faktaruta).

Om täckningsgrad

  • Målgruppen för registret är nämnaren i analysen.
  • Målgruppen måste kunna identifieras utanför kvalitetsregistret.
  • Det ska vara möjligt att nå 100% täckningsgrad i kvalitetsregistret med den målgrupp som man använder.
  • Definitionen bör omfatta variabler som gör den tidskänslig, så att resultatet är känsligt för förbättring och försämring över tid.
  • Man behöver också ta ställning till graden av exakthet för diagnos, läkemedel, besök och liknande.

Definitionen för beräkningen av täckningsgraderna har tagits fram av SRQ i samarbete med deltagare i SRF:s arbetsgrupp för läkemedelsbehandling vid spondylartriter och har fastställts av SRQ:s styrgrupp.

 

Målgruppen baserad på SRQ:s prioriteringslista

För att definiera målgruppen har prioriteringsgrupp 2 och 3 på SRQ:s prioriteringslista för inklusion i registret använts (Tabell 1). Prioriteringen att alla patienter med DMARD ska registreras i SRQ gäller oavsett diagnos.

 

Tabell 1. Patientgrupperna som ska inkluderas och följas i SRQ i prioritetsordning

Prio

 
1 Patienter med nydebuterad RA som ingår i vårdförlopp RA
2 Patienter som behandlas med b/tsDMARDs
3 Patienter som behandlas med csDMARDs
4 Patienter med SLE, myosit, systemisk skleros, oavsett DMARD-behandling
5 Övriga patienter med nydebuterad eller etablerad artrit/spondartritsjukdom
6 Patienter med övriga diagnoser eller behandlingar

Definitionen för täckningsgradsberäkningen liknar den som används för RA. I nämnaren finns de patienter som under avsett år, på en enhet med reumatologisk verksamhet, haft ett läkarbesök med diagnos inom gruppen spondylartriter (Tabell 2). Dessa patienter identifieras i Patientregistret hos Socialstyrelsen. I nästa steg används Läkemedelsregistret för att identifiera vilka av dessa individer som under avsett år hämtat ut ett DMARD.

Tabell 2. Diagnoser för inklusion i täckningsgradsberäkningen

ICD10-kod

SpA

PsA

M07.0 Psoriatisk artrit i distal interfalangealled X X
M07.1 Arthritis mutilans X X
M07.2 Spondylit vid psoriasis X X
M07.3 Andra artropatier vid psoriasis X X
M45     Ankyloserande spondylit X
M46.0 Entesopati i ryggraden X
M46.1 Sakroiliit som ej klassificeras på annan plats X
M46.8 Andra specificerade inflammatoriska spondylopatier X
M46.9 Inflammatorisk spondylopati, ospecificerad X

 

Begränsningar av målgruppen

Med den definition som används kommer alltså endast patienter som hämtat ut ett DMARD och som har haft ett läkarbesök inom en reumatologisk verksamhet under det avsedda året att räknas med i nämnaren. Övriga individer till exempel med rekvirerade läkemedel, med besök endast hos andra hälsoprofessioner eller som inte har DMARD-behandling kommer inte att påverka täckningsgraden. I täljaren finns sedan de patienter i nämnaren som också finns i SRQ, oavsett diagnos.

Vi hoppas snart också kunna presentera resultat av täckningsgradsberäkning på enhetsnivå.

 

 

Text: Lotta Ljung

 

 

 

 

 

 

Denna artikel publicerades även i Reumabulletinen nr 1:2026.