Forskning ger hopp

10 april–10 maj bloggar
vi om SLE-forskning.

Ökad blodproppsrisk vid SLE – så kan du minska den

27 april 2026 | Forskning ger hopp, Sjukdomstecken och symtom, SLE

Personer med SLE har högre risk att få en blodpropp, speciellt när sjukdomen är mer aktiv, när den påverkar njurarna eller om det finns så kallade fosfolipidantikroppar i blodet. Men med läkemedel och en hälsosam livsstil kan man minska risken.

Ökad risk för blodpropp vid SLE

Personer med SLE har ungefär sex gånger högre risk att få en blodpropp än den övriga befolkningen. Risken är högst det första året efter SLE-diagnos. Högst risk har de som också har en typ av antikroppar som gemensamt benämns fosfolipidantikroppar, de förekommer hos ca en tredjedel av personer som har SLE. Risken för blodpropp kan också vara högre när sjukdomen är mer aktiv eller när SLE påverkar njurarna (nefrit).

Det finns flera vanliga orsaker till blodpropp som inte bara gäller vid SLE. Exempel är graviditet, p-piller med östrogen, cancer, nyligen genomgången operation, obesitas, högre ålder och rökning. Risken ökar också om man rör sig väldigt lite, till exempel under en lång flygresa eller om man är sängliggande hemma eller på sjukhus.

Det går att minska risken

Eftersom risken för blodproppar kan öka vid hög sjukdomsaktivitet är det viktigt att ta sina ordinerade läkemedel för att hålla sjukdomen under kontroll. Hydroxiklorokin, den aktiva substansen i Plaquenil, har i flera studier visat en skyddande effekt mot blodproppar. Om man har fosfolipidantikroppar används ofta blodförtunnande läkemedel som minskar risken ytterligare. Det är också viktigt att behandla högt blodtryck och förhöjda blodfetter.

Det finns även saker du själv kan göra, till exempel:

  • Sluta röka
  • Röra på dig regelbundet
  • Vid långresor: använda stödstrumpor, röra på benen och dricka ordentligt med vätska.

I situationer med ökad risk, till exempel om man blir inlagd på sjukhus eller vid långresor med flyg, kan det ibland vara aktuellt med blodförtunnande läkemedel i förebyggande syfte.

Känn igen symtomen

Den vanligaste typen av blodpropp är djup ventrombos i benet. Då brukar vaden – ibland även låret – bli svullen, spänd och göra ont. Vaden kan också vara röd och varm. Det är ovanligt att båda benen drabbas samtidigt, så man ser ofta en skillnad mellan benen.

I mer ovanliga fall kan en bit av en blodpropp i benet lossna och fastna i lungorna (lungemboli). Då kan man plötsligt bli andfådd, få ont i bröstet eller få snabb puls.

Sök om det behövs

Även om risken för blodpropp är förhöjd vid SLE är det viktigt att komma ihåg att det finns många sätt att minska den, och att de allra flesta med SLE aldrig får en blodpropp. Med rätt behandling och goda vardagsvanor kan du göra mycket för att skydda dig, men om du misstänker att du har en blodpropp är det viktigt att söka vård.

Mer om blodpropp

 

Vad är SLE?

SLE (systemisk lupus erytematosus) är en systemisk sjukdom och det betyder att sjukdomen kan drabba flera av kroppens organ.

Sjukdomen kan ta sig många olika uttryck mellan olika personer. SLE räknas till de autoimmuna reumatiska systemsjukdomarna.

Om Patientens Egen Registrering (PER)

I SRQ (Svensk Reumatologis Kvalitetsregister) samlar vi information om dig som har SLE.

Genom att fylla i frågeformuläret PER (Patientens Egen Registrering) ger du SRQ värdefull information om hur du upplever din sjukdom och din behandling.

Vill du också börja registrera i PER? Prata med personalen på din reumatologmottagning nästa gång!

Om Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ)

Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) används inom reumatologisk specialistvård för att följa behandlingseffekter, främst med läkemedel, men också rehabilitering. Syftet med SRQ är att förbättra vården och patienternas hälsa.

Varje självskattning med PER (Patientens Egen Registrering) och varje registrering av vård och behandling bidrar till vårdkvalitet och forskning.

Vi står bakom "Forskning ger hopp"

Informationen om forskning om SLE är utformad av svenska forskare, läkare och sjuksköterskor tillsammans med Reumatikerförbundet. Den publiceras av SRQ som en del av innovationsmiljön Framtidens Reumatologi. Målet med innovationsmiljön är att förändra vården av autoimmuna reumatiska sjukdomar. Vi vill gå från sen upptäckt och ofta livslång behandling till tidig diagnostik, botande behandling och förebyggande insatser.

Vi som arbetat med forskningsinformationen

Reumatikerförbundet: Julia Kmiecik, Karin Sporre, Lina Strömstedt, Louise Persson, Monica Persson och Molly Marking, illustratör.

Forskare: Alexander Tsoi, Alvaro Gomez Gonzalez, Annica Dominicus, Elisabet Svenungsson, Elisabeth Arkema, Ioannis Parodis och Ngoc Nguyen (Karolinska institutet); Martina Frodlund, Muna Saleh och Tomas Walhelm (Linköpings universitet); Meliha Kapetanoviç (Lunds universitet); Dag Leonard (Uppsala universitet); Katrina Dahlin (Örebro universitet).

SRQ: Agnes Ljung Lindberg, Caroline Öfverberg Colliander, Liselotte Tidblad, Lotta Ljung, Malin Regardt, Stephanie Rasmusson och Susanne Pettersson.