Forskning ger hopp

10 april–10 maj bloggar
vi om SLE-forskning.

Så kan levnadsvanor göra skillnad vid SLE – forskning ger svar

24 april 2026 | Forskning ger hopp, Levnadsvanor, SLE

Kan förändringar i vardagen påverka hur du som har SLE mår? Forskning visar att bra levnadsvanor kan vara ett värdefullt komplement till läkemedelsbehandling – men det är inte ett alternativ till medicinsk behandling. SLE behöver behandlas med läkemedel, men rätt vanor kan göra skillnad.

Fysisk träning och psykosocialt stöd gör mest nytta

Två behandlingsområden som sticker ut och gör mycket nytta är fysisk träning och psykosocialt stöd.

  • Träning och motion, särskilt konditionsträning, hjälper mot trötthet och förbättrar funktionen vid vardagsaktiviteter hos patienter med SLE. Regelbunden träning verkar också kunna minska nedstämdhet.
  • Psykosocialt stöd, som kognitiv beteendeterapi (KBT), kan hjälpa mot nedstämdhet och ångest, och har i studier lett till förbättrad livskvalitet.

Kosten kan också påverka

När det gäller kosten är kunskapsläget svagare – och mer forskning behövs. En studie har visat att så kallad medelhavskost (mycket grönsaker, frukt, fisk och olivolja – mindre kött och mejeriprodukter) kan ge lägre sjukdomsbörda, men fler och större studier behövs. Eftersom SLE ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom är det klokt att undvika alltför mycket fet mat.

Undvik solljus och rökning

Andra faktorer som är viktiga att tänka på:

Solskydd – rekommenderas till alla som lever med SLE, eftersom det finns ett välkänt samband mellan exponering för UV-ljus och utveckling av SLE-symptom.

Rökning – särskilt viktigt att undvika, eftersom rökning är kopplat till högre sjukdomsaktivitet och autoantikroppsproduktion. Rökning verkar också kunna minska effekten av vissa läkemedel och är starkt kopplat till risken för hjärt-kärl-sjukdom.

Sammanfattning

Levnadsvaneförändringar är inget botemedel, men de kan ge bättre livskvalitet och minska symtom. Små steg i rätt riktning kan göra skillnad.

Hur ser det ut i SRQ idag?

  • Hälften av de som svarat var fysiskt inaktiva.
  • En av tio röker.
  • En av sex behöver bättre matvanor.

Svar från PER Levnadsvanor hos patienter med SLE i SRQ. I PER (patientens egen registrering) svarar patienter på frågor om hur de mår, bland annat om levnadsvanor.

 

Vad är SLE?

SLE (systemisk lupus erytematosus) är en systemisk sjukdom och det betyder att sjukdomen kan drabba flera av kroppens organ.

Sjukdomen kan ta sig många olika uttryck mellan olika personer. SLE räknas till de autoimmuna reumatiska systemsjukdomarna.

Om Patientens Egen Registrering (PER)

I SRQ (Svensk Reumatologis Kvalitetsregister) samlar vi information om dig som har SLE.

Genom att fylla i frågeformuläret PER (Patientens Egen Registrering) ger du SRQ värdefull information om hur du upplever din sjukdom och din behandling.

Vill du också börja registrera i PER? Prata med personalen på din reumatologmottagning nästa gång!

Om Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ)

Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) används inom reumatologisk specialistvård för att följa behandlingseffekter, främst med läkemedel, men också rehabilitering. Syftet med SRQ är att förbättra vården och patienternas hälsa.

Varje självskattning med PER (Patientens Egen Registrering) och varje registrering av vård och behandling bidrar till vårdkvalitet och forskning.

Vi står bakom "Forskning ger hopp"

Informationen om forskning om SLE är utformad av svenska forskare, läkare och sjuksköterskor tillsammans med Reumatikerförbundet. Den publiceras av SRQ som en del av innovationsmiljön Framtidens Reumatologi. Målet med innovationsmiljön är att förändra vården av autoimmuna reumatiska sjukdomar. Vi vill gå från sen upptäckt och ofta livslång behandling till tidig diagnostik, botande behandling och förebyggande insatser.

Vi som arbetat med forskningsinformationen

Reumatikerförbundet: Julia Kmiecik, Karin Sporre, Lina Strömstedt, Louise Persson, Monica Persson och Molly Marking, illustratör.

Forskare: Alexander Tsoi, Alvaro Gomez Gonzalez, Annica Dominicus, Elisabet Svenungsson, Elisabeth Arkema, Ioannis Parodis och Ngoc Nguyen (Karolinska institutet); Martina Frodlund, Muna Saleh och Tomas Walhelm (Linköpings universitet); Meliha Kapetanoviç (Lunds universitet); Dag Leonard (Uppsala universitet); Katrina Dahlin (Örebro universitet).

SRQ: Agnes Ljung Lindberg, Caroline Öfverberg Colliander, Liselotte Tidblad, Lotta Ljung, Malin Regardt, Stephanie Rasmusson och Susanne Pettersson.