Forskning ger hopp

10 april–10 maj bloggar
vi om SLE-forskning.

Framtida behandlingar för de svårast sjuka i SLE – CAR‑T och BiTEs

9 maj 2026 | Forskning ger hopp, Läkemedelsbehandling, SLE

SLE är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret felaktigt angriper kroppens egna vävnader. En viktig del i detta är att vissa B‑celler blir “autoreaktiva”, vilket betyder att de bidrar till inflammation och skador i kroppen. Nya behandlingar som CAR‑T‑celler och bispecifika T‑cellsengagerare (BiTEs) kan i framtiden ge bättre hjälp till patienter med svår sjukdom som inte svarar på dagens läkemedel.

CAR‑T‑cellsterapi innebär att man tar ut patientens egna T‑celler och “programmerar om” dem så att de riktas mot B‑celler som driver sjukdomen. I små studier har patienter med mycket svår SLE fått tydliga förbättringar: sjukdomen gick i remission, blodprover normaliserades och vissa kunde sluta med immunhämmande mediciner. Resultaten är lovande – men eftersom få patienter hittills behandlats vet man ännu inte hur säkert detta är på lång sikt. Det finns också risk för allvarliga biverkningar och höga kostnader.

BiTE‑behandling fungerar på ett annat sätt men har samma mål: att ta bort de B‑celler som orsakar inflammationen. BiTEs binder samtidigt till en T‑cell och en B‑cell, vilket gör att T‑cellen kan slå ut den skadliga B‑cellen. Till skillnad från CAR‑T behöver inte några celler behandlas på laboratorium, utan läkemedlet ges direkt. I fallrapporter har patienter med svår, tidigare svårbehandlad SLE fått snabb förbättring. USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet (FDA) har också godkänt att nya BiTE‑läkemedel får testas i kliniska studier, vilket gör att utvecklingen går snabbt framåt.

Sammanfattningsvis kan både CAR‑T och BiTEs bli viktiga framtida behandlingar för de svårast sjuka med SLE. CAR‑T kan ge en mer långvarig ”nystart” för immunförsvaret, medan BiTEs är enklare att använda och kan bli mer lättillgängliga. Mer forskning behövs för att ta reda på vilka patienter som har störst nytta och hur säkra behandlingarna är över tid. Kliniska studier pågår både i Sverige och internationellt, och resultaten hittills ger hopp om nya behandlingsmöjligheter inom en nära framtid.

 

B-celler och T-celler – vad är det?

  • Båda är typer av vita blodkroppar som tillhör det adaptiva (specifika) immunsystemet och behövs för vårt skydd mot infektioner och malignitet.
  • B-celler producerar antikroppar som känner igen och binder till främmande ämnen (t.ex. virus och bakterier). Den kan också utvecklas till minnes‑B‑celler som ger långvarigt skydd.
  • T-celler har olika uppgifter:
    • T‑hjälparceller och regulatoriska T-celler styr och ”dirigerar” immunsvaret.
    • T‑mördarceller dödar kroppens egna celler som blivit infekterade av virus eller blivit canceromvandlade.
  • B- och T-celler kommunicerar med varandra och med andra celler i immunsystemet genom produktion av cytokiner till exempel interleukiner eller interferon.
  • Vid SLE är B-cellerna av stor betydelse genom antikroppsproduktion, men också T-cellerna bidrar till inflammationen.

 

Läs mer

Senaste inläggen

Vad är SLE?

SLE (systemisk lupus erytematosus) är en systemisk sjukdom och det betyder att sjukdomen kan drabba flera av kroppens organ.

Sjukdomen kan ta sig många olika uttryck mellan olika personer. SLE räknas till de autoimmuna reumatiska systemsjukdomarna.

Om Patientens Egen Registrering (PER)

I SRQ (Svensk Reumatologis Kvalitetsregister) samlar vi information om dig som har SLE.

Genom att fylla i frågeformuläret PER (Patientens Egen Registrering) ger du SRQ värdefull information om hur du upplever din sjukdom och din behandling.

Vill du också börja registrera i PER? Prata med personalen på din reumatologmottagning nästa gång!

Om Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ)

Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) används inom reumatologisk specialistvård för att följa behandlingseffekter, främst med läkemedel, men också rehabilitering. Syftet med SRQ är att förbättra vården och patienternas hälsa.

Varje självskattning med PER (Patientens Egen Registrering) och varje registrering av vård och behandling bidrar till vårdkvalitet och forskning.

Vi står bakom "Forskning ger hopp"

Informationen om forskning om SLE är utformad av svenska forskare, läkare och sjuksköterskor tillsammans med Reumatikerförbundet. Den publiceras av SRQ som en del av innovationsmiljön Framtidens Reumatologi. Målet med innovationsmiljön är att förändra vården av autoimmuna reumatiska sjukdomar. Vi vill gå från sen upptäckt och ofta livslång behandling till tidig diagnostik, botande behandling och förebyggande insatser.

Vi som arbetat med forskningsinformationen

Reumatikerförbundet: Julia Kmiecik, Karin Sporre, Lina Strömstedt, Louise Persson, Monica Persson och Molly Marking, illustratör.

Forskare: Alexander Tsoi, Alvaro Gomez Gonzalez, Annica Dominicus, Elisabet Svenungsson, Elisabeth Arkema, Ioannis Parodis och Ngoc Nguyen (Karolinska institutet); Martina Frodlund, Muna Saleh och Tomas Walhelm (Linköpings universitet); Meliha Kapetanoviç (Lunds universitet); Dag Leonard (Uppsala universitet); Katrina Dahlin (Örebro universitet).

SRQ: Agnes Ljung Lindberg, Caroline Öfverberg Colliander, Liselotte Tidblad, Lotta Ljung, Malin Regardt, Stephanie Rasmusson och Susanne Pettersson.