Forskning ger hopp

10 april–10 maj bloggar
vi om SLE-forskning.

Vaccin och SLE – det här gäller

4 maj 2026 | Forskning ger hopp, SLE, Vaccin och infektioner

Både sjukdomen SLE och vissa behandlingar kan påverka immunförsvaret så att man är mer infektionskänslig. Därför är det viktigt att följa de rekommendationer för vaccinationer som finns. Generellt brukar man rekommendera att patienter med reumatisk sjukdom, inklusive SLE, vaccinerar sig när sjukdomen är i en stabil fas. Ibland är inte det möjligt och man kan behöva ta vaccin trots aktiv sjukdom. Det är dock ovanligt att vaccin utlöser ett sjukdomsskov.

Vaccinering vid immundämpande behandling

När man tar immundämpande läkemedel ska man undvika levande vaccin. Exempel på levande vaccin är vaccin mot MPR (mässling, påssjuka, röda hund), gula febern, vattkoppor och tuberkulos. Om man behöver ta ett sådant vaccin kan man behöva göra uppehåll i sin behandling.

De flesta vaccin är dock inaktiverade och de går bra att ta under pågående behandling, utan uppehåll. Exempel på inaktiverade vaccin är vaccin mot influensa, pneumokocker, covid-19 och bältrosvaccinet Shingrix.

Vaccin, antireumatiska läkemedel och SLE

Några saker är särskilt viktiga att känna till när det gäller vaccin, antireumatiska läkemedel och SLE.

Rituximab – viktigt med timingen

När man behandlas med rituximab är det extra viktigt att ta vaccin. Rituximab är den verksamma substansen i läkemedel som Rixathon, Mabthera, Truxima, Ruxience och ges i droppform ungefär var 6:e månad. Dock minskar rituximab effekten av vaccin och därför ska man helst ta vaccin mot exempelvis pneumokocker (lunginflammation) och influensa minst fyra veckor innan eller sex månader efter behandlingen.

Bältrosvaccin inför behandling med anifrolumab

Vid behandling med anifrolumab (Saphnelo) finns en ökad risk för bältros och man rekommenderar därför bältrosvaccin (Shingrix) inför behandlingen.

Vissa läkemedel kan ge minskad vaccinationseffekt

I vissa studier har man sett att effekten efter vaccination har blivit bli något lägre vid pågående behandling med immundämpande läkemedel och kortison. Det är dock oklart om det påverkar risken att bli sjuk.

Hydroxiklorokin påverkar inte negativt

Hydroxiklorokin (Plaquenil, Pimaxiro), som är en basbehandling vid SLE, bedöms inte påverka vare sig infektionsrisken eller effekten av vaccinationer.

HPV-vaccination rekommenderas för unga personer med SLE

Vissa studier har visat på en ökad risk för HPV-infektion hos SLE-patienter. HPV (humant papillomvirus) kan ge kondylom, ökad risk för cellförändringar och vissa cancerformer, framför allt livmoderhalscancer. Vaccinet rekommenderas för alla (både kvinnor och män) upp till 26 års ålder.

Prata vaccination med din läkare

Många reumatologmottagningar har rekommendationer för vaccination på sina webbplatser. Diskutera vaccinationer med din behandlande läkare.

 

Vad är SLE?

SLE (systemisk lupus erytematosus) är en systemisk sjukdom och det betyder att sjukdomen kan drabba flera av kroppens organ.

Sjukdomen kan ta sig många olika uttryck mellan olika personer. SLE räknas till de autoimmuna reumatiska systemsjukdomarna.

Om Patientens Egen Registrering (PER)

I SRQ (Svensk Reumatologis Kvalitetsregister) samlar vi information om dig som har SLE.

Genom att fylla i frågeformuläret PER (Patientens Egen Registrering) ger du SRQ värdefull information om hur du upplever din sjukdom och din behandling.

Vill du också börja registrera i PER? Prata med personalen på din reumatologmottagning nästa gång!

Om Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ)

Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) används inom reumatologisk specialistvård för att följa behandlingseffekter, främst med läkemedel, men också rehabilitering. Syftet med SRQ är att förbättra vården och patienternas hälsa.

Varje självskattning med PER (Patientens Egen Registrering) och varje registrering av vård och behandling bidrar till vårdkvalitet och forskning.

Vi står bakom "Forskning ger hopp"

Informationen om forskning om SLE är utformad av svenska forskare, läkare och sjuksköterskor tillsammans med Reumatikerförbundet. Den publiceras av SRQ som en del av innovationsmiljön Framtidens Reumatologi. Målet med innovationsmiljön är att förändra vården av autoimmuna reumatiska sjukdomar. Vi vill gå från sen upptäckt och ofta livslång behandling till tidig diagnostik, botande behandling och förebyggande insatser.

Vi som arbetat med forskningsinformationen

Reumatikerförbundet: Julia Kmiecik, Karin Sporre, Lina Strömstedt, Louise Persson, Monica Persson och Molly Marking, illustratör.

Forskare: Alexander Tsoi, Alvaro Gomez Gonzalez, Annica Dominicus, Elisabet Svenungsson, Elisabeth Arkema, Ioannis Parodis och Ngoc Nguyen (Karolinska institutet); Martina Frodlund, Muna Saleh och Tomas Walhelm (Linköpings universitet); Meliha Kapetanoviç (Lunds universitet); Dag Leonard (Uppsala universitet); Katrina Dahlin (Örebro universitet).

SRQ: Agnes Ljung Lindberg, Caroline Öfverberg Colliander, Liselotte Tidblad, Lotta Ljung, Malin Regardt, Stephanie Rasmusson och Susanne Pettersson.