Forskning ger hopp

10 april–10 maj bloggar
vi om SLE-forskning.

Fysisk aktivitet och träning vid SLE: vad visar forskningen?

25 april 2026 | Forskning ger hopp, Levnadsvanor, SLE

Träningsrekommendationer vid låg sjukdomsaktivitet och lindrig organskada

Vid SLE kan kondition och muskelstyrka vara nedsatt på grund av inflammation och samtidiga sjukdomar. Så länge sjukdomsaktiviteten är låg och personen inte har någon svår organskada ligger träningsrekommendationerna på samma nivå som övriga befolkningen. Det betyder att man bör vara fysiskt aktiv i minst 150–300 minuter i veckan på måttlig intensitet, eller 75–150 minuter på hög intensitet, eller en kombination av båda. Fysisk aktivitet på måttlig intensitet ger en ökad puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning. Det är också viktigt att komplettera med styrketräning 2–3 gånger per vecka.

Forskning visar att personer med SLE generellt är mindre aktiva än befolkningen i stort och ofta inte når upp till den rekommenderade mängden fysisk aktivitet.

Högintensiv intervallträning (HIIT) vid reumatiska sjukdomar

Högintensiv intervallträning (HIIT) har testats på personer med olika reumatiska sjukdomar, som reumatoid artrit, spondylartrit och systemisk skleros. Forskning har visat att träningen har förbättrat syreupptagningsförmågan, ledrörligheten, muskelstyrkan, livskvaliteten och den allmänna hälsan. Den minskade även trötthet, symtom på depression och symtom kopplade till sjukdomen. Studierna visade också att personer med reumatiska sjukdomar tolererar HIIT väl. Ingen deltagare fick ökad sjukdomsaktivitet eller mer smärta och träningsformen upplevdes som en fysisk och psykisk utmaning som var hanterbar och möjlig att genomföra.

Ny forskningsstudie i Örebro och Stockholm

I Örebro och Stockholm pågår nu en forskningsstudie där personer med SLE får träna högintensiv intervallträning på träningscykel, tillsammans med styrketräning, två gånger i veckan under 12 veckor, med stöd av tränare. Deltagarna tränar dessutom enligt samma upplägg hemma en gång i veckan. Ungefär hälften av deltagarna ingår i träningsgruppen, medan den andra hälften ingår i en kontrollgrupp som fortsätter sitt vanliga liv under studien. Efter studiens avslut får även deltagarna i kontrollgruppen möjlighet att prova träningsprogrammet.

Studien undersöker hur koppen tar upp syre när man cyklar på hög intensitet. Deltagarna får också fylla i enkäter om upplevd sjukdomsaktivitet, trötthet, ångest- och depressionssymtom och livskvalitet.

Deltagarna mycket positivt inställda

Det ska bli intressant att analysera resultaten när studien är klar. Hittills är deltagarna mycket positivt inställda till att träna i grupp och uppskattar att få göra det tillsammans med andra som har samma sjukdom.

Hur ser det ut i SRQ idag?

Hälften av de som svarat var fysiskt inaktiva.

Vad är HIIT-träning?

HIIT står för High-Intensity Interval Training, alltså högintensiv intervallträning. Ett HIIT-pass är ofta kort, cirka 15–30 minuter, men väldigt effektivt.

Du växlar mellan:

  • Korta perioder av mycket hög intensitet
  • Vila eller lågintensiv återhämtning

Exempel:

  • 1 minut rask promenad
  • 2 minuter lugn promenad
  • Upprepa 6–8 gånger

 

Vad är SLE?

SLE (systemisk lupus erytematosus) är en systemisk sjukdom och det betyder att sjukdomen kan drabba flera av kroppens organ.

Sjukdomen kan ta sig många olika uttryck mellan olika personer. SLE räknas till de autoimmuna reumatiska systemsjukdomarna.

Om Patientens Egen Registrering (PER)

I SRQ (Svensk Reumatologis Kvalitetsregister) samlar vi information om dig som har SLE.

Genom att fylla i frågeformuläret PER (Patientens Egen Registrering) ger du SRQ värdefull information om hur du upplever din sjukdom och din behandling.

Vill du också börja registrera i PER? Prata med personalen på din reumatologmottagning nästa gång!

Om Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ)

Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) används inom reumatologisk specialistvård för att följa behandlingseffekter, främst med läkemedel, men också rehabilitering. Syftet med SRQ är att förbättra vården och patienternas hälsa.

Varje självskattning med PER (Patientens Egen Registrering) och varje registrering av vård och behandling bidrar till vårdkvalitet och forskning.

Vi står bakom "Forskning ger hopp"

Informationen om forskning om SLE är utformad av svenska forskare, läkare och sjuksköterskor tillsammans med Reumatikerförbundet. Den publiceras av SRQ som en del av innovationsmiljön Framtidens Reumatologi. Målet med innovationsmiljön är att förändra vården av autoimmuna reumatiska sjukdomar. Vi vill gå från sen upptäckt och ofta livslång behandling till tidig diagnostik, botande behandling och förebyggande insatser.

Vi som arbetat med forskningsinformationen

Reumatikerförbundet: Julia Kmiecik, Karin Sporre, Lina Strömstedt, Louise Persson, Monica Persson och Molly Marking, illustratör.

Forskare: Alexander Tsoi, Alvaro Gomez Gonzalez, Annica Dominicus, Elisabet Svenungsson, Elisabeth Arkema, Ioannis Parodis och Ngoc Nguyen (Karolinska institutet); Martina Frodlund, Muna Saleh och Tomas Walhelm (Linköpings universitet); Meliha Kapetanoviç (Lunds universitet); Dag Leonard (Uppsala universitet); Katrina Dahlin (Örebro universitet).

SRQ: Agnes Ljung Lindberg, Caroline Öfverberg Colliander, Liselotte Tidblad, Lotta Ljung, Malin Regardt, Stephanie Rasmusson och Susanne Pettersson.