Arbets- och studiegruppen för kardiovaskulär primärprevention har sedan starten bedrivit ett kontinuerligt arbete kring kardiovaskulär samsjuklighet vid reumatiska sjukdomar. Uppdraget har genom åren breddats och förändrats, och kunskapsbasen på vilken arbetet bygger har blivit allt mer gedigen. En ny stor förändring av rekommendationerna avseende primärprevention ledde till att den tidigare versionen av kardiovaskulär modul i SRQ blev inaktuell. Ett arbete inleddes därför för ett antal år sedan med att ta fram ett underlag för en uppdaterad version av kardiovaskulära modulen i SRQ. Denna togs nu i drift 1a juni 2021 och återfinns som tidigare under hjärtat (i SRQ panelen. Arbetet bakom är baserat dels på SCORE, ett skattningssystem som tagits fram avseende kardiovaskulär risk för den allmänna befokningen och som har stor användning inom bl.a. primärvården (1) och ERS-RA (Expanded Riks Score in Rheumatoid Arthritis, 2) som är utarbetat särskilt för RA patienter. Vi har samtidigt försökt anpassa modulen så mycket som möjligt till de variabler som redan matas in i SRQ. Detta gör att utseendet på modulen ser något olika ut beroende på patients diagnos (Bild 1-2), där flest variabler är möjliga att mata in för patienter med RA. Det finns ett visst antal variabler som är obligatoriska för att kunna spara inmatningen, men å andra sidan sparas variabler mellan besöken i den mån det är rimligt.

När nödvändiga mätvärden är ifyllda beräknar SRQ automatiskt ett värde avseende kardiovaskulär risk, man får också en tolkning av hur hög risk värdet motsvarar. Det är viktigt att veta att SCORE respektive ERS-RA har olika utfallsmått, dvs SCORE skattar risken för död och ERS-RA skattar risken för en kardiovaskulär händelse såsom hjärtinfarkt inom 10 år. Därför är värdena från SCORE och ERS-RA inte direkt jämförbara. För patienter med RA skattas även SCOREx1,5 vilket helt enkelt är SCORE-värdet multiplicerad med 1,5 i enlighet med EULARS riktlinjer (3).

Det skattningsvärde som beräknas utifrån inmatade värden kan sedan användas i fortsatt kommunikation med patienten, motivera till levnadsvaneförändringar eller läkemedelsbehandling. Man kan t.ex. se vad som skulle hända med risken vid ett rökstopp etc. Dessutom kan värdena användas som underlag till kommunikation med andra vårdgivare vid tex samarbete kring kardiovaskulär primärprevention. Inga specifika rekommendationer avseende behandling eller handläggning ges i modulen, här hänvisas istället till de årligen reviderade riktlinjerna för att alltid ge möjlighet till väl uppdaterad information och behandling.

I Sammanhållet och patientcentrerat vårdförlopp tidig Reumatoid artrit finns användandet av kardiovaskulära modulen med som en indikator. I diskussionerna inför detta framtagande lyftes bland annat vikten av att uppmärksamma den samsjuklighet som ofta är aktuell för patienter med RA. Liknande vårdförlopp och indikatorer finns ännu inte för andra diagnoser än RA, men för samtliga patienter med reumatologiska sjukdomar är det av vikt att uppmärksamma risken för kardiovaskulär sjukdom och annan samsjuklighet, och här kan kardiovaskulära modulen vara ett stöd.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 1
KV modulen vid RA. När de variabler som behövs för beräkning av ett skattningsvärde är ifyllda beräknas skattningsvärdet med en tolkning om hur hög risken anses vara. De variabler som utgör riskfaktorer för ökad kardiovaskulär risk är markerade i rött.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 2

KV modulen vid SLE. Här beräknas endast SCORE, men diagnosen SLE markeras som en riskfaktor. För övriga diagnoser, förutom RA och SLE, ser modulen ut som vid SLE, med den skillnaden att diagnosen i sig inte säkert kan anses utgöra en riskfaktor. Mycket talar dock för att flera systeminflammatoriska diagnoser ökar risken för kardiovaskulär sjukdom och forskning kring detta pågår.

 

 

 

Text: SRF:s arbetsgrupp för kardiovaskulär primärprevention

 

 

Referenser

  1. Karjalainen T, Adiels M, Bjorck L, Cooney MT, Graham I, Perk J, et al. An evaluation of the performance of SCORE Sweden 2015 in estimating cardiovascular risk: The Northern Sweden MONICA Study 1999-2014. European journal of preventive cardiology. 2017;24(1):103-10
  2. Solomon DH, Greenberg J, Curtis JR, Liu M, Farkouh ME, Tsao P, et al. Derivation and internal validation of an expanded cardiovascular risk prediction score for rheumatoid arthritis: a Consortium of Rheumatology Researchers of North America Registry Study. Arthritis & rheumatology. 2015;67(8):1995-2003
  3. Agca R, Heslinga SC, Rollefstad S, Heslinga M, McInnes IB, Peters MJ, et al. EULAR recommendations for cardiovascular disease risk management in patients with rheumatoid arthritis and other forms of inflammatory joint disorders: 2015/2016 update. Ann Rheum Dis. 2017;76(1):17-28