Forskning ger hopp

10 april–10 maj bloggar
vi om SLE-forskning.

Malariamedicinen hydroxiklorokin – ett vanligt läkemedel vid SLE

18 april 2026 | Forskning ger hopp, Läkemedelsbehandling, SLE

Hydroxiklorokin (Plaquenil, Pimaxiro) är ett läkemedel som rekommenderas till alla personer med SLE. Men hur vanligt är det egentligen att patienter får det utskrivet?

Allvarliga biverkningar ovanliga

Läkemedel mot malaria, som hydroxiklorokin, har använts vid SLE i över 70 år. De har visat sig ge flera viktiga fördelar, bland annat minskad risk för skador på kroppens organ. Hydroxiklorokin har få allvarliga biverkningar och ingår därför som grundbehandling i europeiska behandlingsriktlinjer.

7 av 10 använder hydroxiklorokin

För att ta reda på hur ofta läkemedlet faktiskt används gick en forskargrupp igenom över 300 patientjournaler i Östergötland. De såg att mer än nio av tio patienter någon gång hade påbörjat behandling och de flesta hade kvar behandlingen. Vid det senaste besöket var det ungefär sju av tio som fortfarande använde läkemedlet.

De vanligaste orsakerna till att behandlingen avslutades var biverkningar eller andra medicinska skäl som gjorde att läkemedlet inte längre passade. Mag‑tarmbesvär var den vanligaste biverkningen och förekom hos över hälften av dem som slutade med behandlingen.

Hydroxiklorokin ger bättre skydd mot komplikationer vid SLE

I studien kunde forskarna se att de som fortsatte med hydroxiklorokin hade färre organskador än de som avslutat behandlingen.

Hur ser det ut i SRQ idag?

Av de nästan 2 500 patienter som enligt registrering i SRQ har behandlats med hydroxiklorokin hade 424 avslutat behandlingen. En tredjedel av dessa avslut berodde på biverkningar, medan endast tio patienter avbröt behandlingen på grund av otillräcklig effekt.

 

Läs mer

Senaste inläggen

Vad är SLE?

SLE (systemisk lupus erytematosus) är en systemisk sjukdom och det betyder att sjukdomen kan drabba flera av kroppens organ.

Sjukdomen kan ta sig många olika uttryck mellan olika personer. SLE räknas till de autoimmuna reumatiska systemsjukdomarna.

Om Patientens Egen Registrering (PER)

I SRQ (Svensk Reumatologis Kvalitetsregister) samlar vi information om dig som har SLE.

Genom att fylla i frågeformuläret PER (Patientens Egen Registrering) ger du SRQ värdefull information om hur du upplever din sjukdom och din behandling.

Vill du också börja registrera i PER? Prata med personalen på din reumatologmottagning nästa gång!

Om Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ)

Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) används inom reumatologisk specialistvård för att följa behandlingseffekter, främst med läkemedel, men också rehabilitering. Syftet med SRQ är att förbättra vården och patienternas hälsa.

Varje självskattning med PER (Patientens Egen Registrering) och varje registrering av vård och behandling bidrar till vårdkvalitet och forskning.

Vi står bakom "Forskning ger hopp"

Informationen om forskning om SLE är utformad av svenska forskare, läkare och sjuksköterskor tillsammans med Reumatikerförbundet. Den publiceras av SRQ som en del av innovationsmiljön Framtidens Reumatologi. Målet med innovationsmiljön är att förändra vården av autoimmuna reumatiska sjukdomar. Vi vill gå från sen upptäckt och ofta livslång behandling till tidig diagnostik, botande behandling och förebyggande insatser.

Vi som arbetat med forskningsinformationen

Reumatikerförbundet: Julia Kmiecik, Karin Sporre, Lina Strömstedt, Louise Persson, Monica Persson och Molly Marking, illustratör.

Forskare: Alexander Tsoi, Alvaro Gomez Gonzalez, Annica Dominicus, Elisabet Svenungsson, Elisabeth Arkema, Ioannis Parodis och Ngoc Nguyen (Karolinska institutet); Martina Frodlund, Muna Saleh och Tomas Walhelm (Linköpings universitet); Meliha Kapetanoviç (Lunds universitet); Dag Leonard (Uppsala universitet); Katrina Dahlin (Örebro universitet).

SRQ: Agnes Ljung Lindberg, Caroline Öfverberg Colliander, Liselotte Tidblad, Lotta Ljung, Malin Regardt, Stephanie Rasmusson och Susanne Pettersson.