SLE är en autoimmun sjukdom som kan drabba flera organ och kräva långvarig behandling med immundämpande antireumatisk behandling, ofta även kortison (glukokortikoider).
Kortisonbehandling kan vara livräddande vid SLE, ge snabb effekt och få allvarliga sjukdomssymtom under kontroll. En svensk registerstudie med över 5 300 patienter med SLE och 26 000 kontroller, har dock visat att även låga doser av kortison i tablettform är kopplade till ökad risk för infektioner och samsjuklighet.
Studien, som analyserade data från nationella hälsoregister mellan åren 2005 och 2020, visar att:
- 65 % av patienterna använde kortison under det första året efter SLE-diagnos.
- 48 % hade fortfarande kortisonbehandling efter 15 år, oftast över 5 mg/dag.
- Under åren 2011–2015 använde 46 % kortison, vilket är något färre än under åren 2006–2010 då 49 % av patienterna med SLE hade kortisonbehandling.
- Även doser under 5 mg/dag förknippas med ökad risk för bland annat lunginflammation, bältros, benskörhet, magsår, högt blodtryck och grå starr.
Risken för negativa hälsoeffekter är tydligt större med högre doser, men även en låg dos innebär en betydande risk. Däremot hittades ingen koppling mellan kortisonbehandling och ökad risk för cancer.
Lägsta möjliga dos och behov av nya alternativ
Resultaten understryker vikten av att använda kortison i lägsta möjliga dos och att avsluta behandlingen när det går. Studien pekar också på behovet av nya behandlingsalternativ som kan minska kortisonanvändning, skydda organ och förbättra hälsa hos patienter med SLE.
Hur ser det ut i SRQ idag?
En av tre patienter med SLE i SRQ tar kortison. Av dem har cirka 28 procent en dos som är högre än 5 mg/dag.
