Forskning ger hopp

10 april–10 maj bloggar
vi om SLE-forskning.

Ärftlighet och SLE – hur stor är risken egentligen?

19 april 2026 | Ärftlighet, Forskning ger hopp, SLE

SLE är ovanlig autoimmun sjukdom.  I Sverige drabbas cirka 3 personer per 100 000 invånare per år och total beräknas cirka 7 000 personer leva med SLE. Det är cirka nio gånger vanligare att sjukdomen drabbar kvinnor än män. Såväl gener som miljömässiga och hormonella faktorer spelar in för risken att drabbas av SLE.

Hur ärftligt är SLE?

Det finns inte någon enskild gen som förklarar varför man får SLE. Hos de flesta handlar det om ett samspel mellan många olika gener och faktorer i miljön.

För att förstå ärftlighetens betydelse har man bland annat studerat tvillingar.

Om den ena i ett tvillingpar (enäggstvillingar) har SLE är risken att den andra tvillingen också utvecklar SLE tydligt förhöjd (ca 25%). Risken att insjukna för andra syskon är betydligt lägre. Det här visar att gener spelar en roll – men att de inte ensamma avgör om man utvecklar sjukdomen.

En studie som nyligen genomfördes i Sverige visade följande:

  • 5 % av personerna med SLE hade minst en förstagradssläkting (föräldrar, helsyskon eller barn) med SLE.
  • I en jämförelsegrupp utan sjukdomen var motsvarande siffra 0,5 %.
  • Att ha en förstagradssläkting med SLE var kopplat till en 11 gånger högre risk för SLE.

Risken var högre om man hade fler än två släktingar med SLE. Ärftlighet verkade också spela en större roll om man får SLE redan som barn och för manliga släktingar, men eftersom dessa grupper är små är resultaten mer osäkra.

Viktig skillnad mellan relativ risk och absolut risk

Det kan låta dramatiskt att risken är ”11 gånger högre”, men det är viktigt att förstå skillnaden mellan relativ risk och absolut risk.

  • Relativ risk jämför risken mellan två grupper, till exempel personer med och utan släktingar med SLE.
  • Absolut risk handlar om den faktiska risken att bli sjuk i SLE.

Om 3 personer av 100 000 drabbas av SLE under ett år så innebär en 11 gånger högre risk att 3–4 av 10 000 drabbas. Den absoluta risken är då mindre än en halv promille per år.

Sammanfattningsvis finns det en förhöjd relativ risk, det vill säga en högre risk att drabbas av SLE om en förstagradssläkting har sjukdomen om man jämför med risken att drabbas om det inte finns någon släkting med sjukdomen. Eftersom SLE ändå är en relativt ovanlig sjukdom är den absoluta risken att drabbas ändå låg.

 

Vad är SLE?

SLE (systemisk lupus erytematosus) är en systemisk sjukdom och det betyder att sjukdomen kan drabba flera av kroppens organ.

Sjukdomen kan ta sig många olika uttryck mellan olika personer. SLE räknas till de autoimmuna reumatiska systemsjukdomarna.

Om Patientens Egen Registrering (PER)

I SRQ (Svensk Reumatologis Kvalitetsregister) samlar vi information om dig som har SLE.

Genom att fylla i frågeformuläret PER (Patientens Egen Registrering) ger du SRQ värdefull information om hur du upplever din sjukdom och din behandling.

Vill du också börja registrera i PER? Prata med personalen på din reumatologmottagning nästa gång!

Om Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ)

Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) används inom reumatologisk specialistvård för att följa behandlingseffekter, främst med läkemedel, men också rehabilitering. Syftet med SRQ är att förbättra vården och patienternas hälsa.

Varje självskattning med PER (Patientens Egen Registrering) och varje registrering av vård och behandling bidrar till vårdkvalitet och forskning.

Vi står bakom "Forskning ger hopp"

Informationen om forskning om SLE är utformad av svenska forskare, läkare och sjuksköterskor tillsammans med Reumatikerförbundet. Den publiceras av SRQ som en del av innovationsmiljön Framtidens Reumatologi. Målet med innovationsmiljön är att förändra vården av autoimmuna reumatiska sjukdomar. Vi vill gå från sen upptäckt och ofta livslång behandling till tidig diagnostik, botande behandling och förebyggande insatser.

Vi som arbetat med forskningsinformationen

Reumatikerförbundet: Julia Kmiecik, Karin Sporre, Lina Strömstedt, Louise Persson, Monica Persson och Molly Marking, illustratör.

Forskare: Alexander Tsoi, Alvaro Gomez Gonzalez, Annica Dominicus, Elisabet Svenungsson, Elisabeth Arkema, Ioannis Parodis och Ngoc Nguyen (Karolinska institutet); Martina Frodlund, Muna Saleh och Tomas Walhelm (Linköpings universitet); Meliha Kapetanoviç (Lunds universitet); Dag Leonard (Uppsala universitet); Katrina Dahlin (Örebro universitet).

SRQ: Agnes Ljung Lindberg, Caroline Öfverberg Colliander, Liselotte Tidblad, Lotta Ljung, Malin Regardt, Stephanie Rasmusson och Susanne Pettersson.