Bild genererad med DALL·E via ChatGPT (OpenAI), 22 augusti 2025
En uppdaterad kardiovaskulär modul (KV-modulen) publicerades i beslutsstödet i november 2023. KV-modulen är till för att skatta kardiovaskulär risk för personer som inte har någon tidigare känd aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom (kranskärlssjukdom, stroke, aortaaneurysm eller perifer kärlsjukdom). Riskskattningen kan användas för att bedöma om några förebyggande insatser behövs.
Varför är det viktigt att beräkna kardiovaskulär risk?
Patienter med reumatiska sjukdomar har en ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Det är inte alltid känt inom vården och vi inom reumatologin har ett ansvar att uppmärksamma detta.
Hur skiljer sig KV-modulen mot de äldre versionerna av modulen?
Det finns nya uppdaterade riskskattningar som publicerades 2021 av den europeiska kardiologföreningen ESC.[1] Den tidigare riskskattningen kallades för SCORE och den nuvarande för SCORE2. Riskberäkningen i SCORE2 baseras på senare insamlade befolkningsunderlag och en uppdelning i olika riskregioner beroende på hur bakgrundsrisken ser ut i olika europeiska länder. En viktig skillnad är också att man inte längre bara får en riskskattning för kardiovaskulär död inom 10 år utan också för kardiovaskulära händelser. SCORE var avsedd för personer 40–65 år, SCORE2 för 40–69 år. Det finns även en riskskattning för personer som är 70 år eller äldre, då kallas det för SCORE2-OP (older persons).[2] Den nya versionen av KV-modulen inkluderar nu skattningarna enligt SCORE2/SCORE2-OP.
Hur använder man modulen?
KV-modulen finns i en flik märkt med ett litet hjärta längst ner i beslutsstödet. Alla uppgifter som redan finns inmatade i SRQ hämtas automatiskt till modulen, men man behöver manuellt fylla i övriga uppgifter om exempelvis blodfetter och blodtryck. För att kunna få en riskskattning behöver alla uppgifter för beräkningen fyllas i. Man kan även spara modulen inkomplett om man saknar någon uppgift för att gå tillbaka och komplettera senare. Riskskattningen beräknas sedan och tolkas utifrån låg, måttlig, hög eller mycket hög risk. De riskfaktorer som innebär en förhöjd risk markeras i modulen med röd text. Även riskfaktorer som inte ingår i riskskattningen, t ex persisterande inflammation vid RA eller njursvikt, markeras separat i text.
För vilka patienter kan modulen användas?
För patienter med RA beräknas förutom SCORE och SCORE2/SCORE2-OP även en RA-specifik riskskattning, ERS-RA[3]. Riskskattningen enligt SCORE och SCORE2 multipliceras dessutom med 1,5 vid RA enligt rekommendationer från EULAR.[4],[5] Användningen av KV-modulen är också en indikator i de personcentrerade och sammanhållna vårdförloppen för RA. Även SLE lyfts fram som en särskild riskfaktor i modulen. KV-modulen kan dock användas vid alla reumatiska sjukdomar.
KV-modulen ska användas för primärprevention och det går inte att få fram en riskskattning om patienten har en känd hjärtkärlsjukdom. För patienter med diabetes hänvisas i första hand till nationella diabetesregistrets riskberäkningsverktyg. Vid etablerad hjärtkärlsjukdom eller diabetes kan modulen sparas med endast dessa uppgifter ifyllda, då även dessa individer tas med i de jämförelser som görs mellan enheter avseende andel patienter med ifylld KV-modul i Vårdförlopp RA.
Vad gör man med resultaten?
Dels så tittar man på de enskilda resultaten liksom tidigare; har patienten förhöjt blodtryck eller förhöjda blodfetter, röker patienten? Man får även den sammanlagda riskskattningen i procent som översätts till låg, måttlig, hög eller mycket hög risk för kardiovaskulär händelse inom 10 år. Den kan man använda direkt i samtal med patienten, som förklaring till att en åtgärd kan behövas. Åtgärd behöver inte vara läkemedel, det kan också bestå i förändringar av levnadsvanor, till exempel rökstopp, ändrad kost, ökad motion. För mer information om målnivåer och åtgärder hänvisas till dokumentet om Rekommendationer för kardiovaskulär primärprevention vid inflammatorisk reumatisk sjukdom från Svensk Reumatologisk Förening.
En sammanfattning av riskfaktorerna och den beräknade riskskattningen kommer som en färdigformulerad remisstext. Med hjälp av klippfunktionen är det lätt att få med hela remisstexten, som vid behov kan användas som underlag för kommunikation till annan vårdgivare, till exempel patientens vårdcentral, som kan ta ställning till eventuell kardiovaskulär primärprevention. Hur en eventuell intervention ska hanteras måste grundas i lokala förutsättningar.
Text: Liselotte Tidblad
Denna text baseras på en artikel i SRQ:s årsrapport från 2023 där Anna Södergren, reumatolog och docent vid Umeå Universitet samt ordförande i SRF:s arbetsgrupp för primärprevention avseende kardiovaskulära riskfaktorer vid reumatisk sjukdom, intervjuades av Liselotte Tidblad.
[1] SCORE2 working group and ESC Cardiovascular risk collaboration. SCORE2 risk prediction algorithms: new models to estimate 10-year risk of cardiovascular disease in Europe. Eur Heart J. 2021 Jul 1;42(25):2439-2454.
2] SCORE2-OP working group and ESC Cardiovascular risk collaboration. SCORE2-OP risk prediction algorithms: estimating incident cardiovascular event risk in older persons in four geographical risk regions. Eur Heart J. 2021 Jul 1;42(25):2455-2467.
[3] Solomon DH, et al. Derivation and internal validation of an expanded cardiovascular risk prediction score for rheumatoid arthritis: a Consortium of Rheumatology Researchers of North America Registry Study. Arthritis Rheumatol. 2015 May;67(8):1995-2003.
[4] Agca R, et al. EULAR recommendations for cardiovascular disease risk management in patients with rheumatoid arthritis and other forms of inflammatory joint disorders: 2015/2016 update. Ann Rheum Dis. 2017 Jan;76(1):17-28.
[5] Ferraz-Amaro I, et al. SCORE2 Assessment in the Calculation of Cardiovascular Risk in Patients with Rheumatoid Arthritis. Diagnostics (Basel). 2021 Dec 15;11(12):2363.