Jättecellsarterit (GCA)

Jättecellsarterit (även kallad temporalisarterit eller giant cell arteritis, GCA) är en relativt vanlig sjukdom och den kan bland annat kännetecknas av tinningsmärta, feber, trötthet och aptitlöshet. Här kan du läsa om vilka uppgifter som registreras i SRQ för dig som har jättecellsarterit.

Information som du som patient registrerar

Innan varje nytt vårdmöte får du svara på frågor om din hälsa i PER – Patientens Egen Registrering.

Frågorna rör bland annat:

• smärta (din upplevda smärta)
• allmän hälsa (din allmänna hälsa)
• trötthet (din upplevda trötthet).

Du får också lämna följande uppgifter:

• Dagens kortisondos – uppgifter om din aktuella kortisondos.
• Levnadsvanor – uppgifter om rökning, fysisk aktivitet, alkohol- och matvanor.
• EQ5D – uppgifter om ditt hälsotillstånd i en hälsoenkät.

Vårdgivaren registrerar ytterligare faktorer

Förutom de svar du registrerat i PER registreras vid vårdbesöket ytterligare information om ditt sjukdomstillstånd och din allmänna hälsa.

Detta registrerar vårdpersonalen:

• Undersökarens bedömning – en bedömning av din sjukdomsaktivitet utifrån alternativen: ingen, låg, måttlig, hög, maximal.
• Ovanliga manifestationer av jättecellsarterit – om du fått någon av följande ovanliga manifestationer till följd av jättecellsarterit:
  • Blindhet
  • Intracerebralt engagemang
  • Permanent synpåverkan efter 6 månader
  • Skalpnekros
  • Tungnekros
  • Kardiovaskulär sjukdom
  • Annat (annan komplikation)
• Biverkningar av kortison – om du fått någon av följande biverkningar av kortison:
  • Psykisk sjukdom
  • Osteoporos (benskörhet)
  • Osteoporos med fraktur
  • Diabetes
  • GI-blödning (magtarmblödning)
  • Allvarlig infektion
  • Hypertoni (högt blodtryck)

Vid rehabiliteringsbesök kan informationen som registreras se något annorlunda ut.

Laboratorievärden som registreras vid besöket

Inför besöket tas blodprover där man bland annat analyserar följande:

• SR, så kallad sänka.
• CRP, så kallad snabbsänka.

Man analyserar den ena eller båda dessa som används som ett mått på inflammation. Vid reumatiska inflammationer är både SR och CRP ofta förhöjda.

Uppgifter om läkemedel som registreras

Uppgifter om läkemedel som används för att behandla din reumatiska sjukdom registreras också. Man registrerar preparat, dos och hur ofta läkemedlet tas.