De biologiska läkemedlen samlas under begreppet bDMARD, där DMARD står för Disease Modifying Anti-Rheumatic Drug. bDMARDs är biologiskt framställda och ges i infusion (dropp) eller som subkutan injektion. De kan delas in i TNF-hämmare (TNFi) och icke-TNFi. Icke-TNFi omfattar bland annat interleukinhämmare (IL-17i, IL-6i, IL-23i, IL12/23i) och preparaten abatacept och rituximab. I gruppen tsDMARD (targeted syntetic DMARDs) ingår de så kallade JAK-hämmarna (JAKi) och aprimelast. tsDMARDs är syntetiskt framställda preparat och målinriktade för att hämma en specifik inflammationsmekanism. De olika grupperna kan användas vid olika diagnoser. Vid RA används TNFi, IL6i, abatacept, JAKi och rituximab. Vid spondylartriter används TNFi, abatacept, JAKi, IL17i, IL23i, IL12/23i och aprimelast.
Här hittar du diagram över behandling med b/tsDMARDs indelade i tre avnsitt. Klicka på avsnittsrubrikerna nedan för att komma till respektive avsnitt. Det går också bra att skrolla på sidan.
Behandling vid RA och SpA
Sjukdomsaktivitet under första året efter start av b/tsDMARDs
A) Vid RA
Månader efter behandlingsstart
B) Vid PsA
Månader efter behandlingsstart
Diagrammen visar sjukdomsaktivitet under första året efter behandlingsstart, av en första, andra respektive tredje (eller senare) linjens behandling vid RA (A) och PsA (B). Resultaten visar en tendens till att något färre patienter uppnår låg sjukdomsaktivitet/ eller remission ju fler behandlingar man har prövat.
Patienter med RA/SpA som har pågående behandling med bDMARD eller tsDMARD
Diagrammet visar antalet patienter med reumatoid artrit (RA) och spondylartrit (SpA) som stått på behandling med något bDMARD eller tsDMARD vid årets slut de senaste 3 åren. Man ser en viss ökad användning av samtliga läkemedelsgrupper.
TNF-hämmare (TNFi) är vanligast vid både RA och SpA och användningen fortsätter att öka i båda sjukdomsgrupperna. Behandling med JAK-hämmare (JAKi) ökar årligen men i något långsammare takt. Vid årsslutet 2025 behandlades 2 078 patienter med RA och 861 patienter med SpA med JAKi. Vid SpA är IL17-hämmare (IL17i) det näst vanligaste biologiska preparatet, med 1 902 patienter med pågående behandling vid årets slut 2025.
Val av b/tsDMARD per behandlingslinje vid RA
Val av b/tsDMARD per behandlingslinje vid RA
Diagrammet visar vilka b/tsDMARD som väljs som första, andra respektive tredje (eller senare) linjens behandling vid RA. TNFi är vanligast som både första, andra och tredje linjens behandling vid RA, även om det som tredje linjens terapi är nästan lika vanligt att man väljer något av de andra preparaten.
Val av b/tsDMARD per behandlingslinje vid SpA
Val av b/tsDMARD per behandlingslinje vid SpA
Diagrammet visar vilka b/tsDMARDs som väljs som första, andra respektive tredje (eller senare) linjens behandling vid SpA. Som första preparat är TNFi vanligast, följt av IL-17i och JAKi.
PROMs vid RA och SpA
Funktionsnedsättning efter start av b/tsDMARD
A) Vid RA
Månader efter behandlingsstart
B) Vid PsA
Månader efter behandlingsstart
Diagrammen visar funktionsnedsättning vid RA (A) och PsA (B) efter start av b/tsDMARD, som första, andra samt tredje eller senare linjens behandling, mätt med det sammansatta funktionssmåttet HAQ. Ju lägre värde desto bättre funktion där 0 motsvarar ingen funktionsnedsättning och maximal funktionsnedsättning är 3,0. I diagrammet motsvarar <0,5 ingen–låg funktionsnedsättning, 0,5–1,0 måttlig funktionsnedsättning och >1,0 hög funktionsnedsättning.
Diagrammet visar att effekten på funktionsförmågan är sämre ju fler behandlingslinjer en patient får.
Smärta vid RA och PsA efter start av b/tsDMARD
Smärta vid RA och PsA efter start av b/tsDMARD
A) Vid RA
Månader efter behandlingsstart
B) Vid PsA
Månader efter behandlingsstart
Diagrammen visar smärta vid RA (A) och PsA (B) efter start av en b/tsDMARD som första, andra respektive tredje (eller senare) linjens behandling, mätt med VAS-skala 0–100, där 100 motsvarar maximal smärta och noll ingen smärta. Smärta <20 motsvarar låg smärta, 20–40 måttlig smärta och >40 hög smärta. Man ser att andelen med hög smärta minskar efter varje påbörjad behandlingslinje med b/tsDMARD, men med tendens till sämre effekt vid senare behandlingslinjer både vid RA och SpA.
Trötthet vid RA och PsA efter start med b/tsDMARD
Trötthet vid RA och PsA efter start med b/tsDMARD
A) Vid RA
Månader efter behandlingsstart
B) Vid PsA
Månader efter behandlingsstart
Diagrammen visar patientens skattade trötthet vid RA (A) och PsA (B) efter start av b/tsDMARD, som första, andra respektive tredje (eller senare) linjens behandling, mätt i VAS-skala 0–100, där 100 motsvarar maximal trötthet. Trötthet <20 motsvarar lågt skattad trötthet, 20 –40 måttlig trötthet och 40 uttalad trötthet. Andelen med hög trötthet ökar med antalet behandlingslinjer och något mer hos patienter med PsA.
EQ5D efter start av b/tsDMARD
EQ5D efter start av b/tsDMARD
A) Vid RA
Månader efter behandlingsstart
B) Vid PsA
Månader efter behandlingsstart
Diagrammen visar patientens skattade hälsa vid RA (A) och PsA (B) efter start av b/tsDMARD, som första, andra respektive tredje (eller senare) linjens behandling, mätt med EQ5‑VAS 0–100, där 0 motsvarar sämsta hälsa och 100 motsvarar bästa tänkbara hälsa. EQ‑VAS <60 motsvarar låg upplevd hälsa, 60–80 måttlig hälsa och ≥80 hög upplevd hälsa.
Andelen med låg hälsa vid behandlingsstart är större vid senare behandlingslinjer, men oavsett behandlingslinje är det tydligt att många får en förbättrad hälsa efter behandlingsstart, både vid RA och PsA.
Remission och andel DAS28/ASDAS vid RA, SpA och PsA
Andel patienter i remission med b/tsDMARD-behandling
Diagrammen visar andelen patienter med behandling med bDMARD eller tsDMARD vid RA, PsA och AS/SpA, som hade minst ett besök med sjukdomsaktivitetsindex de senaste två åren (blå stapel). De gröna staplarna visar andelen patienter som enligt sjukdomsaktivitetsmåttet hade en inaktiv sjukdom (remission) vid det senaste besöket. Sjukdomsaktivitetsmått DAS28 (remission <2,6) används vid RA och PsA och ASDADAS-CRP (remission <1,3) vid AS/SpA. Regionerna ligger sorterat efter andel med tillgängligt DAS28 vid RA.
Text & diagram: Christina Dackhammar & Simon Steiger