Nyheter

Kanslikolumnen Lotta Ljung: Om RDS – Reumatologins Digitala Stöd

Det går knappt att läsa en tidning eller nyhetsbrev numera utan att stöta på begreppen digitalisering och E-hälsa. Digitalisering betyder att  information representeras av ettor och nollor i elektronisk lagring och hantering, men har kommit att innebära mycket mer än så. De digitaliseringsprocesser vi läser om handlar snarare om hur arbetssätt och flöden ska slimmas och standardiseras och på det sättet anpassas till nutida informationshantering.

 

De första stora digitaliseringsprocesserna som startade på 70-talet syftade till att införa avancerad teknik inom försvaret eller utmanande matematiska beräkningar i akademiska sammanhang. Idag är tekniken långt mer avancerad, men har blivit en del av vår vardag, också inom de områden som tidigare varit långt från teknik och matematik. Under många år var otoskopet och blodtrycksmanschetten de tekniskt mest avancerade föremålen i ett reumatologiskt undersökningsrum, men de senaste två decennierna har det också stått en datorskärm på de flesta skrivbord. Reumatologin är fortfarande ingen tekniktät specialitet, men på de flesta mottagningar finns och används både ultraljudsapparater och kapillärmikroskop. På sätt och vis är vi redan påtagligt digitaliserade.

 

Det var många år sedan digitaliseringen av hälso- och sjukvården startade, men digitaliseringsprocesserna har inte tagit riktig fart förrän nu. Det hänger ihop med det som brukar kallas digital mognad. Någon har sagt att digitalisering är 5% teknik och 95% förhållningssätt. I stora organisationer så behöver både organisationen som sådan, men också de enskilda personerna inom organisationen, förändra sitt perspektiv för att verksamheten ska kunna dra full nytta av de möjliga tekniska lösningarna. Arbetssätt och flöden behöver justeras så tekniken hjälper oss att göra bättre. Inom vården är förväntningarna på digitaliseringen oerhört stora. Genom digitaliseringen så ska vi bli säkrare på att ställa diagnos, behandla i enlighet med riktlinjer och evidens, vårda, rehabilitera, följa upp, kvalitetskontrollera och beforska – allt med en högre effektivitet och till en lägre kostnad än tidigare. Lägger vi dessutom till E-hälsa i ekvationen så kommer vi inte ens behöva vara på samma fysiska plats som vår patient i den digitala processen. Framtidens vårdinformationsstöd, eller vad en nu väljer att kalla den, vill att patienten ska skriva sin journal, standardisera vårdkontakterna, ändra våra vanliga kontaktytor, men kanske framförallt, se till att vi inom professionerna lägger det mesta av vår tid på det som kräver mänskligt engagemang och som kräver kunskap processad av människor. Det kan nog faktiskt bli bättre. Både för oss och för de som är våra patienter.

 

Uttrycket digital mognad brukar främst avse organisationen, men i vår verksamhet går inte verksamheten att separera från oss, verksamma reumatologer. Tänk på hur du själv förändrat ditt förhållningssätt till digital teknik under de två senaste decennierna. Hur ofta tar du numera ledigt för att hinna till banken innan tre? Har du, som jag, slutat oroa dig för ”journal på nätet” och istället föreslagit för patienter att ”gå in och läsa” när de varit osäkra på vad som sagts under ett vårdmöte? Har du reflekterat över det onödiga med att ett utskrivet, pennsignerat remissvar scannas för att sedan åter signeras i ”burken” (ja, sånt händer fortfarande dagligen i många regioner)? Det är så uppenbart hur vi själva har påverkats av digitaliseringen och hur vi ändrat vårt perspektiv.

 

Också SRQ har bidragit till vår digitala mognad. Vi har vant oss med att få en visuell översikt över tid för den enskilda patientens mående eller att kunna skicka en biverkningsrapport på några enstaka minuter. För många verksamheter är det självklart att kunna använda insamlad information systematiskt i kvalitets- och förbättringssyfte. Funktioner i SRQ, såsom PER och beslutstödsmodulen, med mätbarhet genom till exempel sjukdomsaktivitetsindex och VAS-skalor har bidragit till att nya former av vårdmöten kunnat införas. Dessa verksamhetsnära digitaliseringsprocesser har oftast initierats av kliniskt verksamma reumatologer.

 

Det finns många goda idéer och initiativ inom svensk reumatologi som syftar till att använda tekniken för att åstadkomma det vi önskar. Det är här tanken på RDS vuxit fram. Reumatologin Digitala Stöd – RDS har bildats som en tankesmedja med syfte att fånga upp goda idéer kring digitala lösningar inom svensk reumatologi, att sprida dessa idéer till reumatologiska verksamheter i hela landet och att bidra till att vår reumatologiska kompetens används på bästa sätt i digitaliseringsprocesserna. En viktig fråga är dubbeldokumentationen som krävs för SRQ. Här arbetar vi aktivt inom RDS och SRQ med att skapa det underlag som behövs för en generisk lösning genom det som kallas den nationella tjänsteplattformen. Vi undersöker också andra, alternativa lösningar. Många enheter använder idag inte de digitala lösningar som redan finns tillgängliga. En annan uppgift är därför att sprida kunskap om det som redan finns; till exempel inom  plattformen 1177, och ge konkreta exempel på hur dessa funktioner kan användas. Som en tankesmedja har RDS också till syfte att påverka opinionen och kontakt med politiker och företrädare för myndigheter är därför väsentligt.

 

Alla som är intresserade kommer att kunna delta i den serie av webinarier som vi nu planerar att genomföra. Det första RDS-webinariet ”Hälsa på Elsa” och det andra RDS-webinariet ”Det okända 1177” ligger nu ute på SRQ:s nya sida på Youtube: ”SRQ – Svensk Reumatologis Kvalitetsregister”. Webinarierna kommer att ha olika teman och syften och efter sommaren, den 3 september, återkommer vi med seminarier om några aktuella innovationer. Vi kommer att få höra om Gävles initiativ med det man kallar för ”virtuell vårdavdelning”. Vi kommer också att besöka Storuman, där Glesbygdsmedicinsk centrum genom hälsorum i byarna möjliggjort digitala vårdmöten på distans också för de personer som helt saknar digitalt intresse och egen utrustning. Planen är att ett webinarium ska livesändas på lunchtid första tisdagen varje månad, med uppehåll under sommarmånaderna. För den som tittar på livesändningen kommer det att finnas möjlighet för interaktion genom inskickade frågor.

 

Om du vill vara med men inte fått inbjudan till webinarierna, maila Maud (maud.rutting@mpa.se) så kommer du med på listan. Hoppas vi ses on-line 3 september!

Tillbaka till nyheter