Nyheter

Forskarintervju: Carl Turesson – Vem ska vi behandla med abatacept?

Hur ser utfallet ut för RA-patienter som behandlas med abatacept i klinisk praxis i Sverige? Vilka faktorer kan förutsäga hur länge patienterna står kvar på behandling, och om de förbättras?

De här frågorna vill en forskningsgrupp vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet besvara. Gruppen består av professor Carl Turesson, doktorand och specialistläkare Giovanni Cagnotto, datahanterare Minna Willim och biostatistiker Jan-Åke Nilsson i Malmö, samt doktor Saedis Saevarsdottir, verksam på Island och vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Forskningsprojektet är en systematisk studie som använder data från Svensk Reumatologis Kvalitetsregister, SRQ. Forskarna utgår från ett dataextrakt från april 2006 till november 2017 bestående av samtliga patienter med RA-diagnos och registrerad behandlingsstart med abatacept, totalt 2 716 personer.

 

Carl Turesson under Riktlinjedagen i januari 2018.

Kartlägger prognostiska faktorer

Abatacept är ett biologiskt läkemedel som används i behandling av reumatoid artrit om traditionella läkemedel inte har gett ett tillräckligt gott terapisvar, eller om sjukdomen är svår och snabbt framskridande.

Överlag finns det en begränsad kunskap om prognostiska faktorer i samband med läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit, och forskarna hoppas därför kunna kartlägga hur stor skillnaden i utfall är mellan patienter som börjar med abatacept som första biologiska läkemedel, som andra biologiska läkemedel, eller senare i behandlingstrappan. Man vill också ta reda på vilka faktorer som ligger bakom skillnaderna.

– Vi undersöker andelen som står kvar på behandling med överlevnadsanalys, och relaterar detta till karaktäristika hos patienterna från tidpunkten för behandlingsstart. Vidare analyserar vi hur många som står kvar på behandling och uppnår klinisk förbättring, så kallad LUNDEX-respons, samt prediktorer för detta, säger Carl Turesson.

Några analyser klara

Några analyser har redan presenterats i abstractform vid EULAR, Skandinaviska reumatologikongressen i Helsingfors och Reumadagarna. De visade att tiden då man stod kvar på  abatacept var signifikant längre hos patienter som inte tidigare har fått biologisk behandling. Av de patienter som fick abatacept som första biologiska behandling stod hälften fortfarande på läkemedlet efter 2,2 år. Metotrexatbehandling, manligt kön och låga smärtvärden inverkade positivt på överlevnaden av abataceptbehandling.

Forskarna hoppas att resultaten ska leda till praktisk nytta.

– Resultaten kan ge underlag för att styra behandling med abatacept och andra läkemedel till patienter som har större möjlighet att uppnå en god långtidseffekt. För vissa patienter kan det medföra att man undviker att behöva pröva flera olika läkemedel med begränsad effekt och risk för allvarliga biverkningar.

Tillbaka till nyheter